BRO, senare BROBY

utgjordes år 1540 av tre hemman och en utbysjord, allt under 3 2/3 skattmarker, sålunda fördelade enligt jordeboken:

Nils Björnsson 3/4 skattmarker, uttryckt 1/2 + 1/6 + 1/12 sk.mk

Lasse Olsson 5/6 skattmarker, uttryckt 2/3 + 1/6 sk.mk

Eskil Andersson 1 1/3 skattmarker, uttryckt 1 + 1/3 sk.mk

utbysmän 1 1/6 skattmarker, uttryckt 1/2 + 1/3 + 1/4 + 1/12 sk.mk

summa enl. addenderna 4 1/2

summa enl. jordeboken 3 2/3 (Då summan 3 2/3 återkommer även långt senare, torde den vara den riktiga och felet ligga i utbysjordens alltför höga siffra.)

När byamålet år 1570 meddelas, är stångtalet och de därefter uträknade skattmarkerna:

Stänger Skattmarker (ej angivna i jordeboken)

Michel Persson 5 2/3 1 40/147 = approx. 1,27

Lasse Nilsson 5 1/6 1 47/294 = approx. 1,16

Matts Henriksson 5 1/2 1 23/98 = approx. 1,23

16 1/3 3 2/3 = approx. 3,66

Då tidens räknekonst inte behärskade stora nämnare av det slag som här har framkommit, är det tydligt att i verkligheten inte fanns en noggrann proportion mellan stänger och skattmarker. Med hänsyn till nyttigheter, som inte direkt berördes av stångtalet, måste skatten ha fördelats enklare, enligt bråk med de allmänt brukliga nämnare som här ovan angivits för år 1540. Men år 1601 är både stångtal och skattmarker utjämnade till hela tal: 16 stänger under 4 skattmarker, nu fördelade på två hemman med vartdera 8 stänger och 2 skattmarker. Samma proportion mellan stänger och skattmarker råder 1623, då skattmarkerna för byn är minskade till 2 3/4, stängerna till 11, fortfarande jämnt delade mellan två hemman.

Av de tre hemmanen försvann ett mellan 1571 och 1592. Det låter sig inte utröna vilka av dem som var identiska med senare tiders Öster- och Västergård, men för tiden 1540-71 är deras ägarföljd tydlig:

Nils Björnsson 1540-43

Lasse Nilsson 1549-71

Lasse Olsson 1540-49

Matts Michelsson 1552

Matts Henriksson 1556-71

Eskil Andersson 1540-56

Michel Persson 1557-71

Med någon grad av sannolikhet kan till dem anknytas:

Nils Larsson 1592, 1593-94 bland oförmögna, som ej utgjort gärder.

Sigfrid Mattsson, ödeshemman 1581.

Jören Mattsson 1592

Intill 1623 råder osäkerhet om bondenamnens samband med de senare kända hemmanen, och identifieringen försvåras av att ännu under 1600-talet tidvis, trots jordeböckernas klara besked om en tudelning av byns jord, tre bönder nämns samtidigt, nämligen utom de nedan angivna åren 1606-19 en Tönnes Mattsson (1612-13 skriven Thomas Mattsson, 1619 Dionisius), 1647 en Johan Larsson. Den sistnämnda är troligen identisk med den Jöns Larsson, som enligt en på 1630 talet gjord anteckning hade upptagit av öde ett hemman i Bro förr tillhörigt en Mårten Mattsson; som löftesman hade han Melker Smärt i Söderby samt socknens kyrkoherde, länsman och kyrkvärd. Möjligen kan tretalet bönder i dessa skeden förstås så, att på ett hemman två bolagsmän, kanske svågrar, mantalsskrevs och i fråga om en del gärder skattade var för sig. Vid den 1725 av "Commissionen" företagna rannsakningen (s.) observerades det tredje hemmanet, och dess åker och äng befanns brukade av de två andra. Vid skattläggning 1730 visades de två behållna hemmanens skatt erfordra byns hela jord, även efter det att Västergård hade medgivits en förmedling om några öre. Det oaktat vidtogs 1755 anstalter för att bryta ut ödeshemmanets jord: lantmätare Fattenborg gjorde en förrättning 22/5, och 31/7 anbefallde landshövdingen en undersökning. Dock stannade hemmantalet i byn vid två. Deras bondelängder är följane - med förbehåll för den angivna ovissheten om 1600-talets början:

Östergård

Mårten Andersson 1600-1619

Grels Andersson 1623-35, ryttarbonde - "Greve Stens ryttare"; år 1634 står som mantalsskriven i hans ställe Kirstin ryttarhustru, troligen emedan mannen var ute i fält.

Erik Hindersson 1645-50 (kanske styvfar till följande?)

Mårten Grelsson 1654-80, död 1680; hustru Malin 1654-56, Anna 1662-, änka 1681. Mårten miste 1674 genom vådeld sitt boningshus, bestående av två stugor och en kammare.

Christer Classon 1687, med hustru Margareta. Hemmanet står i 1696 års dombok (11 13:579) under namnet Christer Jöransson; i skatteböcker 1710 och senare anges som äldre bondenamn Christer Johansson - båda kanske felläsningar av Christer Classon?

Erik Hansson 1693, med hustru Malin.

Henrik Christersson besatt hemmanet någon tid, nödgadess våren 1695 lämna det ödelagt genom hans "fattigdom och bräckelighet". Den lilla sådd han hade gjort bärgades av rusthållaren i Härjänvatsa i Karislojo, varunder namnet var indelt som augment.

Lars Sigfridsson från Åsenby fick 7/10 1696 kronobefallningsmannens inrymning i hemmanet och kort därpå vid hösttinget ett intyg över ödesrannsakning jämte nämndens förord till minst två frihetsår. Hans försök som ödesbrukare inföll under den svåraste missväxt- och hungertiden och blev så kortvarigt, att han alls ej nämndes vid nästa ödesrannsakning något mer än två år senare.

Clas Mattsson från Skavistad (Billnäs i Pojo) fick inrymningsbrev 28/1 1699, och vid påföljande vinterting befanns hemmanet så illa förfallet att sex frihetsår erfordrades. Han stannade här till sin död 1735 (begr. i kyrkan 23/11), överlevdes av sin hustru Anna, som dog 79-årig 1739 (begr. i kyrkogården 25/11). Kyrkboken 1723 nämner ännu Clas som bonde, men enligt andra uppgifter hade nedannämnda son tillträtt hemmanet minst fyra år tidigare.

Johan Classon, den föregåendes son, f. 1700, död 1761, begraven 7/6 i kyrkan, skriven som bonde vid den ryska uppbörden 1719, ansökte vid vintertinget 1722 om brandstod för ria, loge och halmlada, som han sade sig ha mist genom vådeld 1713 - vid vilken tid dock fadern måste ha stått för hemmanet; bonde ännu 1755. Gift 1:o senast 1721 med Carin Johansdotter, bonddotter från Backby Storgård, f. enligt kommunionboken 1701, enligt begravningslängden 1688 - begrovs i kyrkan 28/3 1736 48-årig; 2:o 1736 med Maria Johansdotter från Åsenby (kallas piga men kan ha varit bonddotter från Smeds) - hon måste vara den "Broo Johans hustro" som begrovs i kyrkan 18/9 1737, 28-årig; 3:o med Anna, mantalsskriven som hustru 1744-51. - Hemmanet åtnjöt 1724 ödesfrihet, var bestämt att skatta 1725.

Anders ?, bonde 1761-, död 1765, begraven 8/12 i kyrkan, kom till gården genom gifte senast 1753 med Johan Classons dotter Anna Johansdotter, f. 1726, d. 1786; som änka gifte hon om sig med nästföljande.

Henrik Mattsson, bondson från Björnbolsta i Karis, f. 1736, bonde 1771-83, d. 1791, kom till gården genom gifte 23/11 1766 med nyssnämnda Anna Johansdotter i hennes andra gifte.

Erik Andersson, ovannämnda Anders ? son, f. 1753 i Bro, d. 18 , tillträdde 1/5 1783 enligt styvfadern Henrik Mattssons överlåtelse och testamente, som intogs i domboken vid hösttinget 1791; kvarstod 1808. Gift senast 1779 med Märta Stina Boberg, rusthållardotter från Bondby i Karis, f. 1756, d. 18 .

Västergård

Mäster Larens = Lars Murmästare = Lasse Michelsson 1600-1607; år 1600 antecknas: ähr frij effter grefuens breff.

Nils Larsson 1609-19

Markus Eskilsson 1623

Mårten Larsson, ödesbrukare 1632-35, i mantalslängd 1645-47. Åren 1645-54 synes Västergård ligga öde.

Henrik Finne = Henrik Michelsson 1656-62; hustru Gertrud 1656-62, kanske identisk med en inhysing Gertrud, i Bro 1666-68. En bolagsman till Henrik var måhända Nils Finne, 1662 mantalsskriven jämte hustru, 1666 skriven som inhysing utan hustru. Om Henrik Michelsson vittnades vid tingsrannsakning 1670, att han 1665 hade "ödelagt" hemmanet.

Hans Eriksson från Finby upptog hemmanet 1669, börjande med att bärga hö och så ut en tunna råg, fick vid hösttinget 1670 intyg om hus och jord och om erhållna borgesmän. Han är med sin hustru Beata mantalsskriven 1672-80, men 1681 är båda överkorsade, han död, hon "annorstedes". Efterträdaren är sannolikt deras son, fastän onämnd under föräldrarnas livstid.

Olof Hansson, med hustru Anna skriven 1687-93. Uppgiften om honom i 1693 års mantalslängd står i strid med tingsprotokollet i oktober 1694, där det anges att hemmanet "för tu år sedan der igenom af sig kommit, att förra åboen Oluf Hansson död blefwet". Troligt är dock, att han dog våren 1693.

Johan Mårtensson från Ingvalsby satt här några veckor våren 1694 och ämnade stanna, men måste återvända till Ingvalsby "eftersom han ej lagligen skilt sig därvid", och hemmanet låg nu öde. Rusthållaren i Härjänvatsa i Karislojo, som hade båda Bro-hemmanen som augment, bärgade "vad av åkren i detta år fallit", men sådde intet.

Kyrkoherden Henrik Stigelius i Karis begärde vid hösttinget 1694 den ödesrannsakning, vars upplysningar här ovan är angivna, och fick förord om fyra frihetsår. Men han fullföljde inte sin avsikt, och vid en ny rannsakning hösten 1696 sades hemmanet ha legat öde sedan Olof Hanssons död (som nu angavs ha skett 1694).

Jöran Andersson från Antby fick 7/10 1696 av kronofogden inrymning i detta hemman, och vid hösttinget kort därpå förordades för honom samma frihet som tidigare för kyrkoherden. Jöran, med hustru Märta, ses mantalsskriven här 1706. Men han lyckades inte sätta i stånd det sedan länge "förlamade" hemmanet, byggde under hela sin tid där ej mer än en liten bod, och hösten 1707, "sedan han ringa sått", måste han för sin fattigdom överge det; 1708 blev han "tagen till trosskarl eller körsven vid armén i Wiborgske sidan". Såsom alltför länge onyttigt för rusthållaren hade hemmanet mist sin karaktär av augment och gällde nu som "krono oindelt".

Johan Johansson från Koppskog i Pojo inrymdes av kronofogden 15/9 1708 här som ödesbrukare, förordades i sin tur vid vintertinget 1709 att erhålla fyra frihetsår och synes ha fått dem beviljade. Jämte sin hustru Carin, f. 1682, död 1738 (begr. i kyrkan 9/4), var han 1710 mantalsskriven här, svarade 1719 för skatten till den ryska makten, kvarstod 1724 som bonde, men synes ha dött före 1730.

Henrik Ersson, bondson från Kjulböle Västergård, f. 1704, tjänade omkr. 1730 som dräng på Båsa Jeppans, 5/10 1730 måg, senast 1734 bonde på Bro Västergård, husbonde ännu 1761, död 1780, begr. 23/4. Gift 1:o med Karin Johansdotter, nyssnämnde Johan Johanssons dotter, f. 1713, död 1755, begraven 26/1 i kyrkan; 2:o 16/11 1755 med änkan Maria Mattsdotter från Prästholmen, död 1760, begraven 4/4 i kyrkan; 3:o 1761(?) med änkan Beata Larsdotter, f. 1708, död 21/8 1773, som förut i 30 år hade bott på Elgö Norrgård och varit svärdotter där - hon vittnade vid ting 1763 om ägoförhållandena på ön.

Henrik Henriksson, den föregåendes son, f. 1735, bonde 1771-82, död 1782, begr. 2/6. Gift 1:o 27/10 1760 med Lena Henriksdotter från Glamsbacka, f. 1737, död 1779, begr. 11/4; 2:o med Beata Johansdotter, f. 1747, här som änka 1785.

Johan Henriksson Broman, den föregåendes son, f. 1761, d. 18 , bonde 1782(?)-18 . Gift senast 1787 med Eva Henriksdotter, bonddotter från Huskvarn, f. 1767, d. 18 .

En tidig torpanläggning under Broby är antydd genom att 10/12 1757 en hustru från "Bro torp" begrovs i kyrkogården (kan avse Kallbro?).