VÄSTERVIK

får anses vara namngivet från Norrby och ursprungligen koloniserat därifrån. Det låg 1540 under 1 skattmark och delades mellan tre bönder:

Jöns Mattsson 1/2 skattmark

Michel 1/4 skattmark

Matts Larsson 1/4 skattmark

Tretalet av hemman består till 1592, varefter ett av dem en tid ligger öde och sedan fördelas på de två andra. Byamålet år 1570 är 6 2/3 stänger, fördelat:

Anders Michelsson 2 stänger

Sigfrid Michelsson 2 stänger

Matts Larsson 2 2/3 stänger

Stångtalet är 1601 minskat till 6, 1623 till 4, på hemmanen fördelat 3 + 3 resp. 2 + 2. I fråga om ägarföljden ger källmaterialet risk för en omkastning mellan de två förstnämnda hemmanen vid övergången från 1553 till 1556. Uppställningen här nedan bygger på antagandet, att det är Jöns Mattssons hemman, med sitt år 1540 högre skattetal, som även senare, oberoende av stångtalet (som endast gällde bröstjordarna, inte utägor, än mindre utrustning för fiske och sjöfart) behåller en större ekonomisk styrka, synlig i skatternas gradering och i synnerhet i 1571 års taxering för sölvskatten.

Jöns Mattsson 1540-43

Knut Jönsson 1549-52

Jöns Mattsson 1553

Anders Michelsson 1566-92, skattbart lösöre 1571 till 62 3/4 mk.

Eskil Andersson 1600-1624; hade 1624 normala mängder utsäde och boskap, men anges s.å. ha blivit öde - plötsligheten synes antyda en katastrof (eldsvåda? - boskapspest?)

Michel Persson 1540-52

Michel Sonason 1553

Sigfrid Michelsson 1556-88, skattbart lösöre 1571 till 17 7/8 mk.

Simon Sigfridsson 1587 oförmögen, 1592 behållen 1593-94 för oförmögenhet förskonad med halv gärd.

Tomas Michelsson 1600-1601

Björn Eriksson 1606-07

Mårten Eriksson 1609

Erik Mårtensson 1612-13

Mårten 1619

Simon Jacobsson 1623, öde 1624.

Matts Larsson 1540-70

Michel Staffansson 1571-88 (bland oförmögna 1587 Per Eriksson, tydl. på detta hemman), skattbart lösöre 1571 till 18 1/4 mk.

Matts Simonsson 1592, 1593-94 för oförmögenhet förskonad med halv gärd.

Hemmanet 1600 och därefter borta ur längderna, men omnmnes vid ödesrannsakning 1619: "haver länge legat öde, ingen brukar".

Byns ödesmål ser ut att ha varat ett årtionde, kanske dock med ett avbrott som i 1635 års jordebok satte spår i form av ett annars okänt bondenamn, Jören Frässee, anknutet till båda hemmanen: namnet återkommer i 1645 års ödeslängd, där i formen Frässare. En så benämnd person måste ha gjort åtminstone en ansats till att bruka upp ödesjorden, men tydligen något tidigare än 1635. Mantalslängderna för 1634 och 1635 visar nämligen, att en känd handelsman i Ekenäs, Hans Holländer, då höll två pigor i Västervik - en rätt säregen art av ödesbruk. Boskapslängden för 1636 visar här en bonde, Hans Classon, rätt väl försedd med djur, men säkert kortvarig, eftersom han inte i ödeslängden har ersatt den äldre brukaren. Måhända blev det nya ödesmålet efter Hans Classon inte så långt som urkundernas tystnad synes ange: 1656 skrives här en Malin, "Gref(vens) Skytts Hustru" - ett exempel på hur det grevliga huset besatte ödesgods med sina anställda och gjorde dem till ett i skatteböckerna osynligt frälse. En eller två skyttar, som höll herrskapets kök med villebråd, kan ha bott här långt före 1656, fritagna för mantalspengar och andra skatter, i synnerhet under de år då greven eller hans familj residerade i Ekenäs. Kring 1660 mister skyttarna sin frihet för mantalspengar. Två bönder, från 1662 på var sitt hemman, bär yrkesbeteckningen Skytt. Ännu 1676 anges Västervik som frälse för grevens skyttar. De på 1700-talet i böckerna namngivna hemmanen kan igenkännas från 1662.

Västergård eller Övergård

Matts Jacobsson 1662-81. Gift 1:o med Lisa 1662-68; 2:o med Anna 1672-. Anna förestod hemmanet 1687-93, biträdd av nedannämnda son.

Anders Mattsson, den föregåendes son, f. 1667, d. 1739, begraven i kyrkan 25/2; bonde 1693-1723. Gift 1:o med Kirstin 1687-93; 2:o med Maria, f. 1667, d. 1740, begraven i kyrkan 30/3, skriven här 1706-, i kyrkboken 1723 liksom även maken antecknad som "finsk". En son, Nils Andersson, mantalsskrevs som bonde 1710-12, men var 1712 uttagen som soldat, varefter hemmanet 1719-23 ånyo stod under faderns namn.

Anders Andersson, den föregåendes son, f. 1710, bonde 1724-71, död 1782. Gift 1:o 11/10 1737 med Maria Henriksdotter, bonddotter från Skräddars i Sannäs, Karis, f. 1709, död före 1769; 2:o 18/6 1769 med Maria Henriksdotter, en änka från Finby, f. 1716 som bonddotter på Pella i Sannäs, död sannolikt före 1785. - Hemmanets inlösningsvärde sattes 1768 till 35 daler smt, och kort därpå torde Anders ha köpt det till skatte.

Johan Andersson Berglöf, den föregåendes son, f. 1740 i Västervik, bonde 1773-1804, död 14/12 1810. Gift 1:o 14/10 1764 med Stina Pålsdotter, f. 1739 i Total, död 9/10 1804; 2:o 1806 med Greta Stenlund, f. 1764 som bonddotter på Björnböle, flyttade 1811 som änka till Ekenäs.

Johan Sjöblom, borgare i Ekenäs och arrendator på Norrby, köpte hemmanet 9/1 1804 från nyssnämnda makar för 1040 rdr riksgälds samt utlovad sytning.

Carl Henrik Forsman, bondson från Kallbacka, f. där 1771, köpte hemmanet 1/2 1805 för 1250 rdr riksgälds och åtog sig att uppfylla de sytningsvillkor säljaren Sjöblom 1804 hade iklätt sig gentemot den föregående ägarfamiljen. Gift 1796 med Maja Lisa Johansdotter, bonddotter från Kjulböle Östergård, f. 1770.

???? om legofolk, och måhända var hon senare omgift med nästföljande.

Matts Henriksson 1693-96, hade 1695 hemmanet "öde och osått", dog 1696 "i armod och elände". Hustru Brita 1693 - se ovan.

Erik Eriksson, f. 1654, intill 1697 bonde på Rådsböle, fick 30/7 1697 av kronofogden inrymning i Västervik Östergård och hösten 1697 tingsförord till sex frihetsår. Han brukade hemmanet till 1723, skattande även under de ryska åren, och förde ännu 3/11 1730, då som gammelfar, hemmanets talan i en ägotvist. Hustru Beata, f. 1668, ses skriven 1693-1723, är kanhända den änka från Västervik, som 1755 dog 87-årig och begrovs 19/10.

Anders Henriksson, de föregåendes måg, f. 1696, i kyrkboken "finsk", bonde 1724-55, död 1755, begrovs 21/5 i Snappertuna kyrka. Hustru Margareta Eriksdotter, f. 1699, gift senast 1723, d. 1782, de sista åren här som gammelmor.

Isak Andersson, de föregåendes son, f. 1723 i Västervik, bonde 1761-82, död 1807. Gift 1:o omkr. 1760 med Anna, död 1768, begraven 14/8 i Snappertuna kyrka; 2:o 9/4 1769 med Anna Eriksdotter, änka från Sannäs, född 1741 på Högben Svarvar i Karis, kvar i Västervik som änka efter 1807. Isak inlöste hemmanets skatterätt, 1768 värderad till 35 daler smt.

Isak Isaksson Wikström de föregåendes son, f. 1760 i Västervik, d. 18 , bonde 1791-1804, tillträdde hemmanet genom föräldrarnas "överdragelse" mot sytning till dem och en lösen av 111:5:4 rdr specie till samarva; överlåtelsen daterades 25/3 1793, men i mantalslängden 1791 anges Isak Isaksson redan som bonde. Gift 1789 med Sara Johansdotter Boström, bonddotter från Rådsböle, f. 1764 (1762?), d. 1817.

Henrik Nyman - se ovan under Västergård - köpte 18/2 1804 hemmanet för 1333:16 rdr riksgälds av nyssnämnda makar.

Som torpare eller nybyggare under Östergård skrives i kyrkböckerna 1796-1815 Isak Wikströms svåger Henrik Henriksson Westerholm, bondson från Trångsund, f. 1772, senast 1798 gift med bonddottern Maria Isaksdotter, f. 1776 i Västervik. Innehållet av hans 24/2 1801 med bonden ingångna kontrakt återges s. Mantalslängden 1808 upptar i Västervik ytterligare en torpare, Anders, även han med familj - men ej synlig i kyrkboken.