VÄSTERRÖSUND

(jfr Rösund s.) går i de äldsta skattelängderna oftast under det korta namnet Rösund, antingen sammanfört med det östra Rösund, som vanligen räknas till Barsgårds bol, eller åtskilt därifrån genom att tillhöra Degerö bol. Men det uppträder även under namnet Västerby.

I jordeböckerna 1540-43 svarar detta Rödsund i Degerö bol för 2/3 skattmarker och innehas av två bönder med 1/3 skattmark vardera:

Matts Hansson 1541, Matts Andersson 1543 (övr. år granskas)

Jöns Nilsson.

I näbbskattslängderna för åren 1551-61 ses i Degerö bols Rösund ett enda bondenamn, Matts Mattsson, med undantag för 1553 års, där Matts Mattsson är borta men i stället står fyra namn; av dem känns två igen som tillhörande det östra Rösund, medan två andra är ovissa till sin placering:

Staffan, Andersson, Elin änka.

Av dem är den första troligast samma Staffan, som i motsvarande längd för 1549 står tillsammans med Matts Hansson. Elin återses inte i andra längder. Då i jordeböckerna Matts Hansson ses under namnet Rösund i vartdera bolet, frågar man sig om det möjligen är samma person som med en del av sin jord skattar i det ena bolet, med en annan i det andra. I så fall skulle Västerrösund allt från 1540 bestå av ett enda hemman - om överhuvud uppdelningen var skarp mellan de två Rösund.

I fortsättningen framstår Västerrösund ständigt som ett enstaka hemman, utom där det är sammanfört med den östra byn. Bondenamnen är:

Matts Månsson 1563-71

Jacob Mattsson 1598-1600

Mårten Mattsson 1601, har skattmarkstalet förhöjt till 1 1/2, men saknas i tiondelängden.

Matts Jacobsson skrives i 1601 års tiondelängd under bynamnet Rösund i Barsgårds bol (intet Rösund här inom Degerö bol), återfinnes 1609-23, 1619 med anteckning "aldeles ödhe i 16 år", 1623 (i Degerö bol) som brukare av 8 stänger jord - men 1625 anges hemmanet ånyo ha blivit öde. En 1606-07 skriven Eskell i Westerby, med två vuxna i sitt hus, har möjligen, trots det föregivna ödesmålet, suttit här någon tid.

Erik Jacobsson hade 1624 utsäde och boskap som en välbehållen bonde.

Henrik Eriksson 1634-47, nämndeman 1639; 1636 jämte honom mantalsskrivna en "gammal" Påval Mattsson samt hustru, dräng och två pigor.

Johan Henriksson 1650-52, från 1654 med hustru Malin och bror Erik.

Erik Henriksson, den föregåendes nyssnämnda bror, skriven som bonde 1666, men 1668 ställd efter svägerskan Malin; Eriks hustru Kirstin 1662-76. Erik ånyo som bonde 1680-81.

Malin Johansdotter, förenämnda Johan Henrikssons änka, synes förestå hemmanet 1668-88 med bistånd av svågern Erik, som tidvis övertar värdskapet; 1681 är hon överstruken som "förrychtt", men 1688 utför hon vid tinget ett ????

Erik Johansson, Johan Henrikssons son, 1680-81 mantalsskriven efter farbror och mor, med hustru Karin, 1687-93 som bonde, 1687 med hustru Brita, övergav hemmanet sannolikt hösten 1698 efter att 3/3 s.å. ha drabbats av en eldsvåda varvid två stugor med innandöme förlorades. Gården hade, enligt senare uppgift, därförinnan blivit "föga annat än öde" genom hans oaktsamhet och vårdslöshet samt tillstötande missväxt; vid hans avgång skall 1/2 tunna råg ha varit utsådd, husen delvis förfallna.

När indelningsverket formades, gjordes Västerrösund till furirsboställe. Furiren Carl Rennerfeldt (identisk ? med Carl Magnus R., gift 9/1 1722 på Luskala i Karislojo med Beata Christina Schmiedefeldt, hand död 1722) begärde vid tinget i maj 1698 tillsammans med bonden Erik Johansson attest över brandskadan.

Henrik Nilsson kom hösten 1699 till bostället, först som furirens dräng, i början av året 1700 antagen som bonde, men drunknade om våren samma år jämte en bror Johan. Till hemmanets upprättande anslogs Erik Johanssons där med kvarstad belagda egendom.

Sven Nilsson, den föregåendes bror, blev bonde efter honom och kvarstod 1712, nämndeman 1708-12. Hans mor Kirstin Henriksdotter, som jämte sonen bebodde hemmanet - även hon till 1712, fick vid vintertinget 1701 intyg över dess tillstånd och förord till två frihetsår. Vid hösttinget 1708 beviljades omsider Sven Nilsson brandstod för den 1698 lidna skadan, 3 öre smt av varje hemman i Karis och Ingå. Att furiren icke nämndes i dessa ärenden kan bero på att han var ute i fält.

Furiren Kiellmans hustru Maria mantalsskrevs här 1710.

Johan Andersson var bonde här enligt 1719 års ryska uppbördslängd, tydligen kvar till sin död 1733 - begrovs i kyrkan 22/3; hans änka Maria, f. 1693, kyrskriven från 1723 jämte mannen, bodde 1734 hos nedannämnda son.

Johan Johansson, den föregåendes son, bonde 1734, död 1735 - begrovs i kyrkogården 9/3. Modern Maria förestod hemmanet 1744, biträdd av två söner Henrik och Jöran. Johan var från 9/6 1734 gift med "pigan" Kristin Andersdotter från Rösund, troligen bonddotter från Lillgård.

Henrik Johansson, den föregåendes bror, f. 1716, landbonde 1741-51, var sannolikt den bonde från Rösund, som 21/10 1754 begrovs i kyrkan; hustru Sara Eliasdotter födde 20/8 1742 sonen Henrik; hon mantalsskriven här ännu 1761.

Furiren ("föraren") Svedman, med hustru Catharina, införd i kyrkboken 1723-38, båda utan årtal och överkorsade.

Furiren Johan Petter Snöboll avled 1761 i Pommern; hans änka Anna Maria Barck lät 30/10 1762 uppteckna hans kvarlåtenskap, gifte senast 1763 om sig med nästföljande innehavare av bostället. Förmyndare för Snöbolls barn, Johan Ludvig, Carl Fredrik, Otto Henrik och Ulrika (f. 1758), var kronobefallningsman Hans Gabriel Myrberg intill hösttinget 1763, där han förklarade sig vara av sitt ämbete hindrad att behålla uppdraget och fick det överfört på fältväbeln Carl Christian Segersvärd i Båsa. Änkan avled 1766, Segersvärd 1766, varefter inspektoren Erik Bäckström på Raseborg blev utsedd till förmyndare för de barn som ännu var omyndiga. Vid vintertinget 1769 krävde sonen Johan Ludvig, dåmera korpral vid Björneborgska regementet, av styvfadern redovisning för sitt arv.

Johan Blanck, f. 1733, sergeant 1763-65, fältväbel 1771-82, fänrik 1788, innehade bostället 1762-88 (möjl. senare). Gift 1:o 15/2 1763 med förenämnda Anna Maria Barck, d. 1766, begraven 23/3 i kyrkan; 2:o 5/8 1765 med Anna Lovisa Streng, f. 18/11 1745 på Al????, dotter till fänriken Jonas Streng i Båsa.

Johan Åén (även Åmeen), f. 1753 i Karislojo, till bostället som fältväbel omkr. 1790, d. 13/7 1801. Gift med Ulrika Warelia, f. 1761 i Svartå, dotter till brukspredikanten, senare kaplanen i Karis Henrik Warelius; som änka bosatte hon sig 1802 för någon tid hos klockaren Kielin i Snappertuna, flyttade 1805 till Lagmansboda, 1806 till Knopböle, Tallbacka torp, och 1807 åter till Kielins. Paret var barnlöst.

Johan Öhman, fältväbel, f. 1773 i Borgå, till bostället sannolikt 1802, kvar där 1808. Gift med Maria Charlotta Granberg, f. 1782 i Helsingfors, där även deras son föddes 1801.

En 1771 mantalsskriven landbonde Johan, med hustru Lena, är måhända identisk med den i 1773-77 års kommunionbok skrivna och överkorsade Johan Eriksson, f. 1731, vars hustru dock vid denna tid heter Maria Johansdotter, f. 1735. Därefter synes jordbruket helt vara skött av legofolk och torpare. Av torpare är tre mantalsskrivna 1771 utan angivna torpnamn: Elias, med hustru Anna, Erik, med hustru Brita, och Erik, med hustru Lisa. I kommunionboken 1773 och senare mantalslängder ges torpnamnen:

Näse torp (möjligen det senare Verknäs)

Anders Johansson, f. 1748, kallad "gamla torparen", till nattvard 1774-75; hustru Maria Hansdotter, f. 1729, d. 1784.

Anders Andersson, f. 1750, d. 1789, till nattvard 1776; hustru Anna Olofsdotter, f. 1747, d. 1787. Hos "nya torparen" 1776 hans bror Henrik Andersson, f. 1757.

Erik Lindholm, med hustru Anna Nilsdotter är skrivna i kyrkboken 1785-90.

Halsåker torp

Erik Eriksson, f. 1734, d. 1782, torpare 1771-82; hustru Brita Henriksdotter, f. 1732, skriven här ännu 1782, Erik då "sängliggande".

Johan Röberg, f. 1743, med hustru Maria Rosenvall, f. 1743; torpare 1784-88 - enligt posterna i en räkning, för vars betalning fänrik Blanck lät stämma Röberg till tings i november 1788; Röberg hade då flyttat till Skräddarböle, där han dock ej blev långvarig.

Henrik Bäckroos, f. 1758 i Svartbäck, verksam även som skräddare, torpare omkr. 1790-1814, d. 1814; hustru Ulrika Frisk, f. 1758 i Rösund.

Möllvik torp

Erik Gabrielsson f. 1733, d. 1779, torpare 1771-79; hustru Lisa Eriksdotter, f. 1747, kvar som änka 1790, fattig.

Erik Johansson, f. 1744, torpare omkr. 1780-87; hustru Anna Eriksdotter, f. 1741.

Anders Johansson, f. 1739, d. 1788, torpare trol. 1787-88; hustru Maria Johansdotter, f. 1758.

Erik Johansson, f. 1747, torpare trol. 1788-89, 1789 till Raseborg; hustru Anna Danielsdotter, f. 1760.

Johan Hansson, f. 1757 i Grundsjö, hit 1789 från Kila i Karis, kvar som torpare 1808; hustru Lovisa Henriksdotter, f. 1763 i Kila.

Kamparvik torp

Erik Fagerström, f. 1761 i Gebbelby, torpare omkr. 1790 och ännu 1808; hustru Maria Frisk, f. 1761 i Rösund.

Barsgårds bol