HUSKVARN

var, som namnet säger, en gång Raseborgs slotts kvarn, antagligen densamma som 1451 bar 5 mark i årlig flöteskatt (s.). Hemmanet Huskvarn nämnes först 1571, i sölvskatteregistret, då räknat till frälsebolet, tydligen emedan det som f.d. mjölnartorp fortfor att lyda under Raseborgs gård som landbohemman. Så länge som Raseborgs grevskap bestod, gällde Huskvarn som grevens rå- och rörshemman, d.v.s. var gentemot kronan så fritaget för prestationer, att det uteslöts från de vanliga längderna över frälsehemman. Därav namnets sällsynthet i urkunderna, försåvitt dessa avser annat än personskatter. Men tidvis blir Huskvarn ansett som kronohemman och bokfört som sådant, dock som förut underlagt Raseborgs gård, tills det genom skatteköp (176 ) och storskifte (17 ) omsider uppnår självständig disposition över ett ägoområde. Därförinnan hade det i likhet med bosättningen Snappertuna (Snapertun, s.) nyttjat "död ved skog" och fiskevatten inom kungsgårdens rår efter anvisning av dess innehavare.

Bebyggare av Huskvarn:

Erik Sigfridsson 1571, ägde ett sto, 2 kor, 4 får, 5 marker koppar.

Jöns Sigfridsson 1601-09; hemmanet angavs 1601 som "flöte" - kanske en erinran om kvarnens skatt på 1400-talet?

1623 förtecknas Huskvarn - utan angivet bondenamn - som ett kronans landbohemman med följande årsränta: 3 spann spannmål, 1 spann korn, 1/2 spann havre, 1 lispund smör.

Erik Clemetsson 1634-45

Erik Bertilsson 1647

Sigfrid Grelsson 1650-66, 1656 med hustru Margareta.

Hans Hansson 1668-76, 1668- med hustru Karin, vilken som änka förestår hemmanet 1680-87. Som svarande i ett fordringsmål ses i juli 1689 en Hans Hansson i Huskvarn, sannolikt en son till de nyssnämnda.

Johan Andersson, måg till föregående, skriven som sådan 1680; framträdde 1684 i ett tingsärende angående hemmanets nyttjomarker som hade han varit husbonde. I restlängden 1693, där honom påfördes 9:11 daler smt, antecknades: "Kan efter hand betala, men fattig efter boskapsdöd." Hustru Brita, skriven 1706 som mor hos nedannämnda son, är sannolikt identisk med den 77-åriga änka Brita från Huskvarn, som 2/5 1736 begrovs i kyrkogården.

Anders Johansson, den föregåendes son, enligt mantalslängden bonde 1706, med hustru Anna, men tiondelängden s.å. upptar faderns namn; Anders och Anna kvar 1710.

Johan Hansson, f. 1666, son till ovann. Hans Hansson, 1693 hos Johan Andersson skriven som svåger; bonde 1712-27, skattade även 1719; hustru Lisbetha, f. 1681, mantalsskriven 1712-24 - en anteckning i kyrkboken synes avse att hon som änka flyttat till Kärrby.

Johan Jörensson, f. 1704, måg till föregående, bonde 1734-44; hustru Carin Johansdotter, f. 1708, d. 1779; som änka förestod hon hemmanet 1751.

Henrik Johansson, den föregåendes son, f. 1728, bonde 1761-88, flyttade 1788 till Konungsböle Kolars och blev bonde där. Gift enligt kommunionböckerna från 1773 med Carin Johansdotter, f. 1732; hon förefaller att vara den Caisa, som i mantalslängderna 1761 och 1771 är Henriks hustru - men i längden för 1765 heter hustrun Lisa, och i kyrkans räkning över "hemvigningspengar" anges han 18/10 1768 vara vigd med Lisa Henriksdotter från Glams; datum anger att hon måste vara en annan Lisa än den nyssnämnda, men i redovisningarna för kyrkans mullpengar antydes inte att han under ifrågavarande år skulle ha begravat en hustru. En förmodan att de två uppgifterna med namnet Lisa är felaktiga och att Caisa var en och samma hustru genom dessa år (troligen redan från 1756, då en dotter föddes) får stöd av iakttagelsen att familjen under samma tid behåller en sällsynt vana att i stället för drängar och pigor mantalsskriva svågrar och svägerskor: 1761 Anna, Johan och Henrik, 1765 Erik och Henrik, 1771 Beata och Erik. Skulle hustrun ha förbytts, så hade denna benägenhet sannolikt upphört. - På Henriks begäran värderades 1767 lösen för hemmanets skatterätt; den blev 24 daler smt, och sannolikt skedde skatteköpet kort därpå. Senast från 1782 bar Henriks barn namnet Qvarnström.

Carl Fredrik Westerling, f. 1753, bonde 1789(?)-91, med hustru Maria Johansdotter, f. 1764, sålde 4/1 1793 Huskvarn för 388:42:8 rdr = 7000 d. kmt till

Henrik Kielin, klockare (s.), 1793-1800 ägare av Huskvarn, d. 1800; hans änka Maria Lönbeck, f. 1736 på Snappertuna, flyttade 1801 till Kärrby, men hade betingat sig sytningsjord på Huskvarn.

Gabriel Kielin, den föregåendes son, kyrkvärd, f. 1773 på Snappertuna, bonde här enligt överenskommelse vid bouppteckningen efter fadern 19/3 1800, varvid syskonens utlösen, Gabriels egen arvslott inbegripen, sattes till 222:10:8 rdr - alltså mindre än köpesumman 1793, måhända beroende på den för modern undantagna sytningsjorden, kanske även på inträffat försämring av hemmanets skick? Gabriel anges 1808 som ägare av Huskvarn. Gift 1800 med Hedvig Johansdotter, bonddotter från Fagernäs Västergård, f. 1771.