GEBBELBY

skrives 1526-71 ofta Göbbelby, omväxlande med bl.a. Giöbbelby, Gybbleby, och har även senare ett vacklande skrivsätt. (G. Huasens belägg av 1526 efterses, cit. H - i MU?)

Byn består av fyra frälsehemman, alla 1549 tillhöriga Nils Grabbe, enligt anteckning i detta års näbbskatteregister. Detta bör dock förstås så, att Grabbe förvaltade Gebbelby som en del av Grabbacka godskomplex och att den verkliga ägaren var hans dotter Beata. Hon hade vid sitt bröllop 1545 fått de fyra hemmanen i morgongåva av sin make, Erik Arvidsson (Stålarm). Efter svärfaderns död (1549) skrives han på motsvarande sätt som ägare, och först efter det att Beata 1566 hade blivit änka, står godsen under hennes namn. Deras tidigare öden är höljda i dunkel, och det är okänt hur de kom att tillhöra den ursprungliga östnyländska ätten Stålarm.

Beata levde 1588 men torde kort därefter ha avlidit, varvid Gebbelby med huvuddelen av Grabbacka-godsen tillföll sonen Axel Eriksson (Stålarm), yngre bror till fältöversten Arvid Stålarm. Båda bröderna hörde under maktmakten vid seklets slut till Sigismunds anhängare och drabbades efter hertig Carls slutliga seger av godsindragningar. Det mesta av godsen återgavs åt adeln när Carl några år senare inledde sin försoningspolitik, men inte allt. Tydligen var det i detta sammanhang som en del av Gebbelby blev skattejord i bondehand, lagd under Dalkarbol, medan en annan del behöll frälsenatur och fortfor att lyda under Grabbacka.

Bondenamnen för de fyra frälsehemmanen visar från omkr. 1563 til 1584 en oföränderlighet, som tyder på att de kopierats efter äldre böcker utan hänsyn till skedda växlingar:

Michel Jönsson 1549-84 - 1563-64 skriven som kåldrök (oförmögen).

Henrik Knutsson 1549-50; efter honom Matts Henriksson 1556-84.

Olof Andersson 1549-63 - 1563-64 kåldrök; Nils Kedelsson 1567-84.

Michel Jönsson 1549-50; Mårten Larsson 1556-84, heter även Mårten Laggare.

Åren 1600-01 är hemmanen minskade till tre, antagligen så att ett har blivit öde och dess jord delats mellan grannarna. De anges 1600 uttryckligen tillhöra Axel Eriksson till Grabbacka. Bondenamnen är:

Sigfrid Mattsson,

Sigfrid Tomasson,

Henrik Mattsson.

Frälsejorden utgör 1606-36 två hemman, av vilka det ena tidvis ligger öde, och jämte dem ses ett skattehemman. Från 1640-talet innehåller byn blott två hemman, varav ett är frälse, ett skatte. Efter Axel Erikssons död (omkr. 1616) ges intet direkt besked om jordagodsens fördelning inom sterbhuset; först 1670 26/12 föreligger ett påtagligt faktum i det att hans sondotter Beata Stålarm, gift med sedermera kaptenen Gerhard Magnus von Löwe, då för 333:11 daler smt sålde frälsehemmanet i Gebbelby till majoren Arvid Björnram på Domargård. Efter det att denne hade omkommit i sjöslaget vid Ölands södra udde 1676, tillföll Gebbelby-hemmanet enligt hans testamente av 8/8 1675 en prästänka Vendla Larsdotter för hennes livstid. I övrigt ärvdes Björnrams egendom av hans brorsbarn, bland vilka Elin Björnram, död före 1683, var gift med krigaren Arvid Gyllenlood. Denne ägde vid sin död 1702 Gebbelby Lillgård, men stod för 415:6 daler kmt i skuld till sin bror, ryttmästaren (slutligen generalmajoren) Hans Johan Gyllenlood, vilken vid sommartinget 1703 fick inteckning i denna jord och senare vann äganderätten till den. Hans stamgods var Olsböle i Tenala, och till detta blev Gebbelby länge anknutet. Några år innan han (1738) till sin måg, kaptenen (senare överstelöjtnanten) Johan Adolf Löwenhult, sålde huvudgården, överlät han till denne det avlägsna hemmanet i Gebbelby, 1731 som pant, 1737 som köp för 1000 daler kmt. Löwenhult avled 1754, och hans änka, Lovisa Eleonora Gyllenlood, sålde det 1758 till kaptenen Carl Fredrik Toll, vilken året förut hade köpt Olsböle. Förbindelsen mellan godsen avbröts dock 1769, då Toll för 6000 daler kmt sålde Gebbelby till fänriken Carl Gustaf Rosenlindt (f. 1719, d. 1794). Han tillhörde släkten på Domargård i Karis, 4 km NO om Gebbelby, men bosatte sig nu på det nyvunna godset, först som ungkarl, från 23/9 1776 trolovad, sedan gift med Maria Christina Borgelin (f. 1735, d. 29/10 1794 - sex dagar efter mannen). Deras son Johan Gabriel Rosenlindt (f. 6/11 1780, d. ?? 18) sålde hemmanet 1/6 1803 för rdr specie 1333:- till sin farbror, majoren Berndt Johan Rosenlindt på Domargård, att tillträdas 1/1 1804.

Bonde på det behållna frälsehemmanet är 1609 Erik Clemetsson, troligen identisk med den Erik utan farsnamn, som antecknas 1606-13. Ödeshemmanet står 1606 under namnet Sigfrid, är 1612-13 kortvarigt i bruk under Simon. Matts Eriksson förestår 1619 det behållna hemmanet.

Jören Henriksson, skriven 1634-36 med hustru och sonen Tomas Jörensson, som är husbonde 1645-47.

Jören Eriksson förestod 1635-36 det andra frälsehemmanet, sedan försvunnet. Tiden för de två hemmanens sammanslagning är dock oviss, emedan härefter båda länge saknas i mantalslängderna, beroende på att Gebbelby by låg inom "frihetsmilen" för Grabbacka, från 1670 likaså för Domargård.

Jöran Henriksson återfinnes 1693 som bondenamn på frälsehemmanet (Lillgård), vilket kan tyda på att släkten är densamma som på 1640-talet; Jörans hustru heter Margareta.

Carl Mattsson, bonde 1696-1705, framträder i ett antal tvistemål vid tingen.

Olof Carlsson, 1706 skriven här med hustru Margareta och en dotter, sitter 1710 ensam.

Olof Jöransson var bonde 1712 och vid den ryska uppbörden 1719. Hemmanet skrevs 1724 som öde, men bestämt att skatta 1726.

Anders Jepeson, tydligen ödesbrukare, mantalsskrevs 1724 med hustru Beata; Anders saknas i den 1723 började kommunionboken, där överst på sidan ses en inhysing Elias Andersson, vars hustru likaså heter Beata.

Salomon Johansson mantalsskrevs som bonde 1729, med hustru Kirstin, som i kommunionboken anges vara "finsk". Även dessa blev här ovaraktiga.

Jacob Ersson från Kila i Karis lät vid ting 19/11 1729 inteckna ett av honom med översten Hans Gyllenlood 16/7 1725 ingånget kontrakt om brukandet av Gebbelby frälsehemman. Oaktat hemmanets frälsenatur anges i tingsprotokollet, att Jacob 18/8 1729 - fyra år efter kontraktets datum - av kronofogden Pernstedt däri erhållit "verkelig inrymning, som länsmannen välaktad Michel Böök samma dag verkställt". Att Jacob efter kontraktets ingående dröjde fyra år med att tillträda Gebbelby, berodde möjligen på att han samtidigt var bonde på Borgmästars i Kila och att först 1729 hans son Henrik (f. 1712) var mogen att där svara för hemmansbruket. Flyttningen till Gebbelby innebar för Jacob en återkomst till det närmaste grannskapet av hans fädernegård Harparbacka, från vilken han 1711 hade begivit sig som ödesbrukare till Kila. Jacob, enligt kyrkboken född 1685, mantalsskrevs här 1734 med hustru Anna, uteslöts 1744 (som överårig?), dog 1760 och begrovs 14/12 i Snappertuna kyrka. Anna, 1744 skriven som svärmor hos nedannämnda måg, dog kort före mannen, begrovs i kyrkan 7/9 1760.

Johan Mattsson, f. 1713, måg till föregående, med hustru Maria Jacobsdotter, f. 1720, bondfolk 1738-66, båda kvar som "bräckliga" 1771; Johan död 1774, begr. 2/10.

Under fänrik Rosenlindts tid (1769-94) var ingen landbonde anställd, måhända med undantag av hans sista levnadsår.

Henrik Henriksson, f. 1760 i Karis, d. 18 , med hustru Maria Axelsdotter, f. 1767 i Barsgård, bondemåg från Storbarsgård Östergård, blev 1794 landbonde på Lill-Gebbelby - här ännu 1802.

Henrik Lindström, "unga bonden" i Gebbelby, skriven i vigsellängden som 22/11 1804 gift med Anna Sofia Nyberg, bonddotter från Söderby.

Ett torp år 1738 under Gebbelby - sannolikt under Lillgård - är känt endast genom en anteckning i begravningslängden om ett dödfött barn därifrån. Kommunionböckerna 1773-90 upptar under Lillgård en torpare Henrik Lönroth, f. 1748, d. 1791, med hustru Karin Eriksdotter, f. 1750, 1787 härifrån flyttad som inhysing till Harabacka torp under Knopböle, därförinnan någon tid skriven under Gebbelby Storgård. I stället för en landbonde upptar mantalslängden 1808 två torpare, vardera med namnet Henrik.

Storgård,

skattehemmanet i Gebbelby, omfattade enligt 1623 års jordebok ??? jord, 1 2/3 skattmarker och 1/3 mantal - mantalet hade 1606- ???

Jöran Andersson, bonde 1606-23.

Erik Jöransson 1624, son till föregående; Eriks änka uppdrog okr. 1626 hemmanet åt hans bror.

Matts Jöransson 1626-50; 1635 års jordebok ger antagligen oriktigt namnet Matts Nilsson. Matts värjde 1638 sin besittningsrätt mot brorsonen Jöran Eriksson.

Erik Mattsson 1654-68, den föregåendes son; hustru Valborg 1654-62; hustru Margreta 1666-68, som änka förestod hon hemmanet 1672, biträdd av måg och son, båda med hustrur.

Matts Ersson, den föregåendes son, kallas bonde redan 1672, fastän i mantalslängden ställd efter mor och svåger, står för hemmanet till 1696; hustru Margreta 1672-96. Matts hade 1696 en arvstvist med sin halvbror Nils Eriksson i Magnäs och syster Brita, gift med Olof i Torsö.

Erik Mattsson, den föregåendes son, 1699-1712; hustru Maria, f. 1662, som svärmor kvar i gården 1723.

Vid storskiftet 17 upptäcktes det under 1600-talet försvunna ödes-frälsehemmanet, vars jord nu bröts ut ur bygemenskapen. Synbarligen gjorde sig assessor Hisinger till dess ägare: då han 6/11 1778 vid tinget på "sitt" frälsehemman i Gebbelby vägnar kärade till grannar i och utom byn, angående ägor, måste det gälla detta återupprättade - men sannolikt obebodda, eftersom det inte framträder i mantalslängderna.

Matts Arvidsson, den föregåendes måg, f. 1681, förestod hemmanet vid den ryska uppbörden 1719 - och ännu 1734; här som gammelfar till sin död 1771, begraven 8/12 i kyrkan. Gift senast 1716 med Erik Mattssons dotter Anna Eriksdotter, f. 1692, död 1785.

Hans Mattsson, den föregåendes son, f. 1716, d. 1781, bonde 1744, sexman 1756-59; hustru Beata Jacobsdotter 1744-68. Tyngd av skuld till assessor Johan Hising på Fagervik, under vars rusthåll Bredäng Stor-Gebbelby var augment, samt av en stor sytning till sin kusin, sockenskräddaren Johan Dahlgren, och dennes mor, skräddaränkan Maria Henriksdotter, sålde Hans 17/9 1768 till kusinen Dahlgren hälften av sitt hemman. Försäljningen klandrades av sonen Johan Hansson, f. 1747, d. 1 , vilken vid ting 25/11 1768 tillerkändes rätt att börda hemmanshälften för den avtalade köpesumman 995 daler kmt. Storgård blev sålunda delat mellan far och son. Fyra år senare begärde båda rättens stadfästelse av ett köpebrev, varigenom Johan skulle få även faderns del, men detta nekades, emedan en yngre, redan myndig son ej var tillstädes vid tinget. Båda hemmanshälfterna var pantförskrivna för skulden till Hising, men efter det att vå laga uppbud av panterna hade försiggått, anmäldes vid tinget 15/4 1772, att skulden, 2712:11 daler kmt, var betald av två borgare i Ekenäs, Salomon och Eric Lindström. Fortsättningen av den gåtfulla transaktionen var, att Lindströms, efter att ha blivit ägare av Hans Mattssons hälft, 13/4 1776 sålde den för 2000 daler kmt till dåmera välborne assessor Hisinger; denna gång avsade sig Johan Hansson klander av köpet. Med sin hustru Greta Johansdotter, f. 1750 i Pojo, d. 18 , behöll han halva Stor-Gebbelby till 28/2 1783, då han i sin tur satte sitt namn under ett för Hisinger uppgjort köpebrev; köpesumman var nu 3000 daler kmt = 166:32 rdr specie. Som landbonde stannade Johan Hansson till ?? kvar på den förut genom storskifte utbrutna hemmansdelen.

Henrik Behm, f. 1722 i Pojo, d. 1796, med hustru Magdalena Tomasdotter, f. 1737, d. 1796, blev landbonde på den 1776 av Hisinger köpta hemmansdelen. Vid ting i mars 1783 dömdes han att till Hisinger betala en skuld av 29 rdr specie för oguldna landboräntor. Som landbonde efterträddes han av sin måg

Gabriel Eriksson, f. 1766 i Snällböle, d. 1798, gift 1794 med Friedereica Behm, f. 1775, d. 18 ; som änka förestod hon hemmansdelen 1800

Anders landbonde 1808