BERG

står i urkunderna sällan sammansatt med slutleden -by, men kan tänkas vara hemort för den Jöns i Berghby, som 1515 var en av synemännen i en av lagmannen Clas Henriksson (Horn) avdömd jordtvist i Kisko socken. Avståndet synes snarast tala för Bergy i Tenala, men urkundsutgivaren Reinhold Hausen har med ett frågetecken hänfört denne Jöns till Snappertuna. Har han rätt, så är Jöns den första kända i en inte helt obetydlig rad av här bosatta förtroendemän i rättskipningens och förvaltningens tjänst.

Byns 3 skattmarker var 1540 delade på hälft mellan en bonde, Hans Sonason, och utbys ägare, 1 1/2 skattmark för vardera. 1570 framträder i byamålet den olikhet i jordbesittning, som har föranlett de senare brukade namnen Stor- och Lillgård: av byns 10 stänger innehar det ena hemmanet 6 1/6, det andra 3 5/6. Redan från 1561, när en namngiven "Ny gårdzman" besitter den forna utbysjorden, visar skattelängderna att hans hemman är svagare än grannens, först några år som "kåldrök" (oförmöget), sedan med avsevärt lägre tiondebelopp. 1601 var byns stångtal 12, hemmanens 7 och 5, vilka tal lades till grund även för storskiftet 1773.

Storgård

Hans Sonason 1540-43; namnet ånyo i matskottslängden 1558, då möjligen föråldrat. Farsnamnet, av det fornsvenska Sone (Sune), återfinnes i hemmansnamnet Sona i grannbyn Antby.

Hans Mattsson 1549-71, nämndeman 1552-65. Det i tiondelängden 1563 angivna Hans Persson troligen en felskrivning.

Påval Hansson ersätter den föregående i tiondelängder 1570-71 samt i sölvskatteregistret, där hans lösöre värderas till 193 3/4 mark, högre än för någon annan bonde i socknen. Innehade ett hemman i Antby (s.).

Anders Hansson 1592; kort därpå skriven bland "platt öde och obesitne", som 1593-94 ej utgjort någon skatt. Hans namn återkommer, tydligen föråldrat, i en gärdemantalslängd 1601.

Nils Clemetsson till Hitis i Lojo, fogde över Raseborgs grevskap 1583-94, över Raseborgs kronolän 1600-02 och 1609-10, anges 1600-1624 som ägare av detta hemman, vilket han enligt ett senare vittnesbörd hade köpt av Anders Hansson; 1624 hade Nils det under ryttartjänst, trots att han 1619 i längden för Älvsborgs lösen angivits som utfattig. En hans måg, Jesper Nilsson i Saarenpää i Karislojo, gift med Beata Nilsdotter, gjorde vid vintertinget 1638 för sin makas räkning anspråk på gården, sade sig med bröllopsgästers vittnesmål kunna styrka att Nils Clemetsson 1605 på dotterns "hedersdag" hade skänkt den åt henne. Hade Jesper rätt, så måste dock svärfadern ha återtagit gåvan, ty när han 12/3 1609 ingick nytt gifte, blev gården morgongåva åt hans brud Sunniva Jönsdotter. Hennes gåvobrev, styrkt av ståthållaren Clas Classon Uggla till Brödtorp, uppvisades vid tinget 1638 av gårdens dåvarande ägare, nedannämnda Grels Mattsson, även han en måg till Nils.

Grels Mattsson 1634-50, "greve Stens ryttare", d.v.s. hade hemmanet under ryttartjänst. Hade 1635 i förläning stadgehemmanen i Antby (s.). Sitt bomärke ristade han i form av en sexuddig stjärna, bildad av ett snedkors och ett vågrätt streck. Hade 1636 en "sventjänare" Henrik Simonsson.

Lars Grelsson, den föregåendes son, bonde 1656-81, 1656 skriven jämte sin syster, först från 1676 med hustru Elin; hon är 1687 skriven utan mannen, som då torde varit antingen död eller överårig. Möjligen var Elin 1693 omgift med nästföljande bonde.

Erik Johansson tillträdde hemmanet 1687 och fick vid hösttinget 1788 vittnesmål om att det, när han mottog det, varit besått till fjärdedelen. Han är skriven 1693 med hustru Elin (jfr ovan); nämndeman 1691-98 - synes vara en av dem som bragtes på fall genom att av nämndemanssysslan hindras att rätt sköta sitt hemman, men hans slutliga olycka vållades av missväxten 1697. Om hösten d.å. vederkändes regementspastorn Petrus Fogelberg, till vars underhåll hemmanet var indelt, en tunna råg, varefter Erik "ej haft något övrigt att så åkren med"; en halvtunna såddes dock av uppbördsmannen Anders Ingman "å halvsäde", d.v.s. med villkor att med bonden dela avkastningen, tydligen för att sålunda få in en privat fordran. Skulden till Fogelberg för räntan t.o.m. 1697 var 18 daler smt. Då Erik var "sjuklig och av ingen förmåga till att mera förestå eller uppehålla hemmanet", som hade husen förfallna och åkern i linda, övergav han det, sannolikt våren 1698.

Johan Jörensson från Växär, f. 1666, d. 1740, son till Snappertuna kapells byggmästare Jören Henriksson och en tid verksam som kronofogdens skrivare, begärde vid tinget i januari 1699 att få "upptaga ödeshemmanet Berg" och fick vittnesbörd om dess tillstånd samt förord till fyra frihetsår. Hemmanet anges 1700-1701 som öde, men beboddes sannolikt från 1699 av Johan, skriven här 1701-12 och uppförd även i den ryska uppbördslängden 1719; i kyrkboken står han 1723 som gammelfar. Gift 1:o med Anna, mantalsskr. 1706-16; 2:o med Margeta (i kyrkboken 1723 Marith), f. 1666 - i mantalslängden 1712 skrives en hustru Margeta efter drängen Anders, kan antingen vara dennes hustru eller bondhustrun, skriven sist såsom ny i gården. Johan Jörensson var nämndeman 1711-27.

Jören Johansson Bosträck - tillnamnet använt vid vintertinget 1746, där omständigheterna kring hans död utreddes - skulle med hänsyn till för- och farsnamnen tros vara en son till föregående, i synnerhet då denne i kyrkboken 1723 närmast efter honom och hans familj står som "gammelfar", men efter Jörens död vittnades vid tinget att han "var en ingermanländare och intet kunde tala rätt något språk". Möjligen hade han blivit adopterad av Johan? Utredningen föranleddes av att en präst i Ekenäs, Daniel Sirelius, i domboken kallad regementskyrkoherde, hade givit Karis-kyrkoherden Sievonius del av ett yrkte om att den 80-årige bonden, funnen död på isen mellan Berg och Kudiby, "skulle ha dött uti fylleri och sina synder", varför det ansågs skäligt att undersöka huruvida honom kunde bestås en kristlig begravning. Ryktet befanns grundlöst och mannen oförvitlig; yttrandet om hans språk avsäg, att han inte hade blivit förstådd av förbipasserande som funnit honom sittande på isen. (Vidare om utredningen s.) Enligt kyrkboken dog Jören 1744; dess årtal är inte alltid noggranna, men det ges exempel på att begravningar, då tvekan om sättet rådde, kunde uppskjutas mer än ett år. - Som bonde mantalsskrevs han 1724 jämte hustru Margareta. En Henrik från Berg, 1/3 1740 begraven 33-årig i kyrkan, kan ha varit hans son.

Michel Jörensson, f. 1705, d. 1785, den föregåendes måg, son till bonden Jören Ersson på Berg Lillgård, bonde 1734-71. Gift senast 1731 med Sara Johansdotter, bonddotter på Stor-Berg, f. 1712, d. 1790. Vid storskiftet 1773 angavs, att hemmanet brukades av Michels två nedannämnda söner, Johan och Erik, vilket enligt mantalslängden var fallet ännu 1782, ehuru ingen formell hemmansklyvning synes ha blivit förrättad.

Johan Michelsson, den föregåendes son, f. 1731, död före 5/4 1788, bonde 1773-82 jämnte nedannämnda bror. Gift 5/10 1761 med Anna Johansdotter, f. 1736 i Antby, d. 18 . Deras son Henrik Johansson, f. 1766, d. 1 , var enligt kyrkboken 1785-90 bonde, enligt domboken 1788-89.

Erik Michelsson, den föregåendes bror, f. 1745, d. 1789, bonde 1773-89. Gift 16/10 1768 med Maria Eriksdotter, f. 1747, d. (överlevde E.).

Henrik Ersson, f. 1752 i Pojo, d. 18 , bonde omkr. 1790-. Gift senast 1785 med Brita Tomasdotter, f. 1761 i Tenala, d. 18

Lillgård eller Lill-Berg

motsvarar huvuddelen av 1540 års utbysjord i Berg, minskad från de ursprungliga 1 1/2 skattmark till 1 1/4 (år 1600), sannolikt under ödesmål inknappad till förmån för Stor-Berg.

Magnus Nilsson står 1559 tillfälligt i tiondelängden som brukare av detta hemman, med 5 vackor råg och 2 vackor korn i tionde, medan Stor-Berg har resp. 10 och 5 vackor.

Clas Hansson är "Ny gårdzman" 1561, kvar till 1571, men ännu 1565 "kåldrök", oförmögen till näbbskatt och komålssmör, 1571 skattad för ett sto och två kor.

Tomas Classon 1592, ånyo 1600-1607 samt (föråldrat?) 1612-13

Lasse Ersson genom ödesmål ur stånd att skatta 1593-94

Erik Tomasson 1609-19; sistnämnda år i längden för Älvsborgs lösen skriven som "alldeles utfattig och arm". Hemmanet är 1623, under Erik Tomassons namn, upptaget bland dem som under greve Axels tid kommit "undan skatten till stadga", d.v.s. fått lindrade utskylder. Det saknas i 1624 års boskapslängd, anges 1632-35 som öde, saknas även i 1636 års längder.

Mårten Henriksson 1647, bland landbönder under Raseborg, 1656 mantalsskriven med sonen Jacob.

Jacob Mårtensson, den föregåendes son, bonde 1662-87, med hustru Carin 1656-72 - hon är borta 1676-81; 1687 ånyo en hustru Carin. En bror Erik, med hustru Margareta, är jämte Jacob skriven här 1662-81, Margareta kvar 1687; Erik Mårtensson bonde enligt 1687 års jordebok; i tingsprot. jan. 1697 (pag. 37) omtalad såsom i sin bod bestulen på matvaror m.m.

Jören Eriksson, f. 1657, troligen son till nyssnämnda Erik, bonde 1693-1723 - dock svarar 1719 sonen Tomas för den ryska skatten; Jören sannolikt död före 1730; hustru Kerstin f. 1659, skriven här 1693, kvar 1723.

Tomas Jörensson, den föregåendes son, f. 1697, bonde 1719 (jämför ovan)-56, död som gammelfar 1771, begraven 15/12 i kyrkan. Gift 1:o senast 1723 med Carin, f. 1693, död 1775, begraven 5/6 i kyrkan; 2:o 3/11 1762 med änkan Anna Johansdotter, f. 1702; hon flyttade 1786 till Pojo, dog 1787.

Henrik Christersson, f. 1731, bonde 1761-88, död 1788, kom till gården genom gifte 13/7 1758 med änkan Lisa Henriksdotter, f. 1729, död 1792, som i ett tidigare gifte hade varit förenad med en Johan och på Lillberg 1755 fött nedannämnda Anders Johansson; denne Johan synes ej, som man ville vänta, vara Tomas Jörenssons son Johan, ty han är 1751 och 1756 mantalsskriven som ogift. Men Lisa var Tomas styvdotter, född av Anna Johansdotter i ett tidigare gifte. Som änka förestod hon hemmanet 1791.

Anders Johansson, den föregåendes styvson, f. 1755 (se ovan), bonde 1792-1810, död 17/7 1810. Gift 1787 med Maria Johansdotter, bonddotter från Finby Möllnars, f. där 1765, d. 18 .

En torparhustru Maja är 1791 mantalsskriven under Stor-Berg, torpet f.ö. okänt.

Under Lill-Berg skrives 1782 en f.d. torpare Hans, bräcklig, och hans hustru Anna, betecknad som utfattig.

Prästängs torp under Lill-Berg framträder i mantalslängderna 1791-1808, bebott av

Johan Isaksson, f. 1755 i Sannäs, måg till bonden Henrik Christersson. Gift sen. 1781 med Sara Henriksdotter, f. 1759 i Berg. Deras son Johan, f. 1784, kan vara den 1808 skrivna torparen.